Följ oss

Löpning och skoinlägg - ett måste?

15 april 2011

Ett diskuterande inlägg kring ämnet skoinlägg.

Löpsäsongen har satt igång, det är det väl ingen som har missat. Anmälningar till olika lopp rasar in och folk kutar både inomhus och utomhus. Frågan är om vi är rustade och förberedda för den belastning löpning utgör för kroppen.

Min kollega Nicolas har nyss skrivit en text med information om hur man bör vänja kroppen för löpbelastningen över tid för att inte dra på sig överbelastningsskador. Men det finns mer att tänka på för vissa. Skoinlägg eller inte skoinlägg? Det är frågan.

När man läser artiklar och tittar på studier finns det tyvärr inget entydigt svar. Vissa studier menar att det är bättre att använda ortopediska skoinlägg för dem som har fotvalv som sjunker ner vid belastning, och vissa studier visar på att det inte gör någon skillnad. Några riktigt bra utförda studier visar att skoinläggen framför allt ger stöd i den dynamiska rörelsen, det vill säga när man går eller springer, men nästan inget stöd vid stillastående. Flera intervjuade fotspecialister i USA antyder att det oftast är mängden löpning som ger överbelastningsskador i knän, fötter och underben, men även tidigare skador är en predisponerande faktor. Detta finns också som hårddata i flera studier.
Tyvärr är en högre BMI (Body Mass Index) också en riskfaktor. Bär man på flera kilo i övervikt och tänker sig att "nu ska jag jobba bort den här övervikten" så blir det ofta fel; löpsteget blir sämre eftersom musklerna i underbenen är ovana vid belastningen och är inte starka nog för att hålla upp fötterna. Risken för underbensbesvär/knäbesvär ökar återigen pga den stora belastning det medför.

Vår erfarenhet på kliniken är att många med underbens-, fot- eller knäbesvär blir bättre av att ha skoinlägg som ger stöd under alla 3 valven; de två longitudinella som går på utsidan respektive insidan av foten, samt det tvära som går under framfoten. Det är alltså inte bara valvet på insidan av foten som kan ställa till det och ge besvär i knän eller underben, utan hela foten behöver oftast korrigeras; om man har ett mjukt fotvalv, så kan man nästan räkna med att de två övriga också behöver stöd.

De flesta som dyker upp på mottagningen med smärtor och överbelastningsskador i fötter, underben, knän och ibland även höfter och ländrygg, brukar vi ofta rekommendera att uppsöka en kunnig ortopedingenjör eftersom vi vet att det hjälper i flersta fall. I en studie kunde man uppvisa signifikant mindre besvär och smärta (oavsett om det gällde knän, underben eller fot) i 75,5% av fallen (Effectiveness for orthotic shoe inserts in the longdistance runner, ML Gross, LB Davlin, PM Evanski), och då var ortopediska skoinlägg (fotbäddar) den enda behandlingen.

Vad gäller barfotalöpning finns det numera en del studier, även här dock med många skiftande resultat och åsikter. Det studierna är överens om är att löpning barfota eller i minimalistskor (typ 5-finger shoes exempelvis Vibram med fler) ger en minskad belastning i knälederna ffa, och det medför ett kortare löpsteg. Löpsteget i sig förändras också, man landar med en annan vinkel i fotleden vilket gör att man inte drar upp foten så mycket att man landar på hälen, utan tvärtom; foten pekar mer neråt och man landar med mindre stöt på hälen. Nackdelen är att vi inte är vana att ha den belastningen på foten eftersom våra småmuskler i fötterna och de inre musklerna i underbenen är vana att få skostöd eftersom vi har gått och sprungit i skor större delen av våra liv. Många fotspecialister yrkar på detta och är negativt inställda till barfotalöpning. Andra negativa sidor med detta är att man kan skada mjukdelar i foten, huden och så vidare, samt att det man vinner i minskad belastning på lederna genom att ta kortare steg och annan fotisättning när man springer barfota, förlorar man väl kanske genom att behöva ta fler steg för samma distans. Nej, här behövs det helt klart fler studier.
Men det intressanta i den studie där man tittade på belastningen på lederna när man springer barfota även visade att löpsteget och belastningen på lederna var det samma oavsett om löparen hade på sig ett par dyra exklusiva löparskor eller ett par vanliga billiga. Så hur ska man tolka all denna information?
  Följ ett långsamt stegrat löpprogram om du inte redan är van löpare och har koll på vad du klarar. Om du vet med dig att dina fötter och knän är känsliga - träffa en ortopedingenjör och rådfråga. Har du tidigare i livet haft underbensbesvär, rygg- eller höftbesvär - träffa en ortopedingenjör och rådfråga. Om du ska skaffa ett par skoinlägg (fotbäddar), gör det hos någon som tar en avgjutning av fötterna i viloläge eller med datorscanning och som ber dig ta med dina gamla löpardojor för att kolla på slitaget på skorna.

 Lycka till!

Text: Shirin Zarur