Följ oss

Månadens tema; beteendeförändring

9 januari 2013

En beteendeförändring kan var väldigt liten, men den kan också vara väldigt stor. Det kan handla om allt från att börja promenera, cykla till jobbet 2 ggr/v eller till att sluta röka eller så lite som att börja använda tandtråd. I vårt yrke med människor försöker vi alltid inspirera till beteendeförändring när det är något som vi anser viktigt för individens hälsa just när det gäller den åkomma personen i fråga behöver hjälp med, eller för att generellt öka hälsobeteendet för en friskare framtid. Om det nu handlar om att öka det generella välbefinnandet, sänka blodtrycket, minska smärta eller till exempel förebygga framtida sjukdomar.

Lätt jobb vi har, eller hur?!

Hur går då en beteendeförändring till då? Jo, det finns ju många teorier kring detta, det finns teorier som beskriver hur förändring går till, det finns teorier som beskriver varför en förändring uteblir. Det finns teorier som beskriver situationen på individnivå och det finns förstås teorier som beskriver och tar hänsyn till både individen och samhället/omgivningen. Men för att enkelt beskriva och blanda lite hej vilt, så kan man säga att det i alla fall börjar med att en individ måste veta att det finns skäl till en beteendeförändring. Jag som terapeut kan ju sitta och planera exakt hur en patient ska gå till väga för att bli bättre eller bli av med stress och nacke-axel smärta och så vidare, men om inte patienten i fråga förstår att det krävs en förändring i beteendet för att bli av med dessa besvär så faller alla mina goda intentioner.

En av de vanligaste teorierna på individnivå kallas för Stage Model (Stage of Change), och delas upp i följande fem steg;

Precontemplation; Ingen intention att vidta några åtgärder inom de närmaste sex månaderna.

Contemplation; Har som intention att vidta åtgärder inom de närmaste 6 månaderna

Preparation; Har som intention att vidta åtgärder inom de närmaste 30 dagarna och har tagit några steg mot beteendeförändringen redan.

Action: Har förändrat beteendet men i mindre än sex månader.

Maintenance; har förändrat beteendet i mer än sex månader.

De flesta som söker hjälp med olika kroppsliga besvär hos oss har på något plan insett att det behövs någon form av livsstilsföränding och efter första besöket är de oftast redan i stadie 2 eller 3, men är alla beredda att göra en förändring? Och hur ska vi inspirera på bästa sätt för att hjälpa så många som möjligt? Med behandlingar kommer vi oftast ungefär halvvägs, men om patienten är beredd att prioritera och gör sin del då kan vi komma hela vägen, eller i alla fall ytterligare en bit.

Ok, kunskap om sin situation är i alla fall A och O, så långt har vi kommit. Sen då? Vad händer sen? Oftast är patienten beredd till en beteendeförändring, för man vill ju gärna slippa smärtan, instabiliteten eller vad det nu rör sig om. Så under tiden patienten fortfarande träffar terapeuten på behandling och träning, så brukar beteendeförändringen sitta i hyfsat och patienten är förhoppningsvis i stadie 4, men lite bakslag då och då får man ju räkna med. När ärendet däremot avslutas, hur många lyckas då hålla sig kvar i stadie 4, och så småningom hamna i stadie 5? En intressant forskningsstudie att göra för den som gillar att forska, vi skulle ju helst vilja att alla våra klienter klarar av att hålla sig friska med den beteendeförändring som vi lyckats åstadkomma. Att hålla sig frisk med fysisk aktivitet om det är det som behövs, avslappning och avgränsning om det handlar om stress och så vidare. Om behovet finns att söka oss igen, så ska det helst handla om något helt annat. Så skulle det se ut i en perfekt värld förstås.

Men vad ska du som patient fundera på? Vad är viktigt för dig? Vilka beteendeförändringar behöver du? Har du en bra miljö kring dig? Är den stöttande och är familj/kollegor/vänner positiva till hälsosamma val och så vidare. Är arbetsplatsen omhändertagande, finns det utrymme för individen och dina behov och så vidare.

Men för att vi terapeuter ska bli bättre på hela den här biten, har Adolf Fredriks Fysiocenter beslutat att årets konferenstema ska handla om just beteendeförändring och vi ska därför gå en utbildning i grundläggande KBT (kognitiv beteende terapi) under en dag. Detta tycker vi ska bli väldigt spännande och är en del av vår kompetensutveckling. Vi hoppas att detta ska gagna er och kommande patienter, och vi ser fram emot att bli ännu bättre terapeuter under 2013!

Med vänlig hälsning

Shirin och kollegor